Varför är havrehö ett så bra grovfoder för hästar med ett känsligt mag-tarmsystem?
Det höga innehållet av lättsmälta råfibrer i kombination med lågt stärkelse- och sockerinnehåll gör denna typ av hö till en unik produkt för hästar med känsligt mag-tarmsystem och metaboliskt känsliga hästar.
Används för hästar med magproblem. Resultat ses redan efter 3-4 dagar.
Det kan ersätta kraftfoder, användas som en uppgradering av krypfoder eller som ett tillskott till grovfoder där det fungerar som en regulator av syra/basbalansen.
Varför importera hö från Australien?
Det havrehö som produceras i västra Australien är av mycket hög kvalitet och mycket lämpligt för hästar.
Produktionen av detta hö sker under mycket kontrollerade förhållanden, med full spårbarhet till den gård i västra Australien där det produceras. Vi har valt just den här gården som vår partner eftersom den har specialiserat sig på den här typen av hö och producerat det för export i mer än 45 år.
Är grön havre hö?
Ja, alla spannmål hör till gräsfamiljen. Havrehö är tillsammans med lusernhö och timotejhö en av de mest producerade foderprodukterna i världen.
Havrehö skördas i ett tillväxtstadium när plantan är helt grön och blommar, på samma sätt som vi skördar hö från gräs i Danmark.
Klimatet i Western Australia gör att höet kan torka av sig självt på fältet, utan någon form av vändning av höet. Från strängläggning till balning tar det 4-6 dagar, varefter höet kan balas med en fukthalt på 8-10 procent.
Detta resulterar i en otroligt ren produkt, utan jordpartiklar eller andra främmande föremål. Med en askhalt på mindre än 3,5 procent är den ungefär 1/3 av askhalten i danskproducerat hö och wrap.
Viktiga egenskaper hos havrehö
Det som gör havrehöet unikt är dess höga innehåll av lättsmälta råfibrer. En smältbarhet på över 60 procent är unik. 20-25% högre än traditionellt hö och inplastat grovfoder från gräs.
Havrehöet har låg stärkelse- och sockerhalt, 3-5 procent.
Proteinhalten är inte alltför hög, 7-8 procent.
Bra struktur ger lång tuggtid.
Högt fodervärde H1 över 0,64 FE/Kg
Mycket lämplig som komplement till traditionellt halmfoder. Säkerställer god matsmältning och stabil mag-tarmfunktion.
Påverkan på miljön
Miljöpåverkan i form av CO2 är nära hälften jämfört med artificiellt torkat hö som produceras i Danmark.
Exempel på oljeförbrukning/CO2-utsläpp vid produktion av 5 ton konsttorkat hö från ett danskt hektar jämfört med 5 ton australiskt hö från ett australiskt hektar.
1 hektar i Danmark producerar cirka 5 ton, vilket motsvarar 20 rundbalar.
1 hektar i västra Australien producerar också cirka 5 ton.
Klippning, balpressning och transport sätts till samma värde, eftersom avkastningen per hektar är densamma. Därför bortses från dessa arbetsmoment i jämförelsen. Detsamma gäller för hemkörning från fält.
Klimatet i västra Australien gör att höet kan torka av sig självt på fältet, utan att höet vänds. Från strängläggning till balning tar det 4-6 dagar, varefter höet kan balas med en fukthalt på 8-10 procent.
Danskt hö för artificiell torkning |
|
Vänd höet 4 gånger på fältet (4 liter/ha): 16 liter/ha |
16 l/ha |
Rivning 1 gång: 6 liter/ha |
6 l/ha |
Artificiell torkning av 20 rundbalar (10 liter vardera): 200 liter/ha |
200 l/ha |
Dansk hö |
|
Total oljeförbrukning för 20 rundbalar/ha: 222 liter |
222 liter |
Totala CO2-utsläpp per ton: 118 kg/ton |
590 kg CO2 |
Samlet CO2 udledning pr. tons: |
118 kg/tons |
Australisk hö |
|
Transport med lastbil 200 km (47g/ton/km): 47 kg |
47 kg |
Fartygstransport 18.750 km (3g/ton/km): 281 kg |
281 kg |
Totala CO2-utsläpp: 328 kg CO2 |
328 kg CO2 |
Totala CO2-utsläpp per ton: 66 kg/ton |
66 kg/tons |
De totala CO2-utsläppen är nästan hälften så stora när man jämför importerat hö från västra Australien och artificiellt torkat hö från Danmark.